Forskningscirkel: Varför är det svårt att göra våra röster hörda?

Inför valet arbetade vi för att stärka valdeltagandet och få fler röster hörda. Nu tar vi nästa steg tillsammans med Göteborgs Universitet och håller engagemanget vid liv genom att bjuda in till en folkbildande forskningscirkel på vår mötesplats.

När: Onsdag 10 december kl 17:30-19:30

Var: Navets lokal på Rymdtorget 2

Anmälan: Är obligatorisk då vi har begränsade platser. Anmäl dig via formuläret längre ner.

Hur gör vi våra röster hörda även mellan valen? Göteborg är en segregerad och allt mer ojämlik stad. Människor i olika områden växer upp med djupt skilda förutsättningar för god hälsa, utbildning, yrkeskarriär och boende. Göteborg är också en flerspråkig stad där de allra flesta människor talar fler än ett språk. Flerspråkigheten är dock hierarkiskt ordnad och medan språk som svenska och engelska värderas högt står arabiska och somaliska lägre i kurs. Denna ojämlikhet återspeglas i den politiska debatten där talare av lägre värderade språk och de kulturer som dessa kopplas till alltmer utpekas som ett problem och hot för den svenska gemenskapen och välfärden.

Vi lever i en representativ demokrati. Det betyder att vi vart fjärde år får rösta på de politiker och partier som vi bäst tror kommer att tillvarata våra intressen. Men en levande demokrati kräver kontinuerligt engagemang och deltagande. Vi behöver därför ständigt arbeta på att göra våra röster hörda. Men även för detta ser villkoren olika ut i olika delar av staden. Boende i priviligierade områden upplever oftare att deras intressen tillvaratas av politikerna än medborgare i eftersatta områden. Beror det på att de förra talar “rätt” språk, att de har bättre kontakter, att deras intressen sammanfaller mer med politikernas (dvs att demokratin trots allt inte är så representativ), eller andra saker? Och vad kan vi göra för att fler ska känna att deras röster blir hörda? 

Vi bjuder in till en forskningscirkel för att diskutera de här frågorna. Till stöd har vi bland annat begreppen språkligt medborgande och dissensus. Språkligt medborgande beskriver de situationer där människor använder språk och andra meningsskapande medel på sina egna villkor för att göra samhället mer jämlikt och rättvist. Dissensus tar avstånd från den traditionella idén om politik som det arbete som utförs av politiker, och menar att den riktiga politiken är den som görs av människor som opponerar sig mot den rådande ordningen. Politik uppstår först när dissensus bryter in och visar att de ”osynliga” eller ”oräknade” (de som inte har någon plats i hierarkin) också har en röst och är jämlikar.

Möt forskaren Johan Järlehed. Kvällens samtal leds i samarbete med Johan Järlehed, professor i flerspråkighet vid Göteborgs universitet. Johan forskar om hur språk hänger ihop med förändringar i staden, som segregation och hur olika platser och kulturer värderas. Han leder också den nationella forskningsmiljön Segregationens språk och arbetar för att förstå hur språket kan användas för att skapa förändring och maktförflyttning.