Bättre skolor för våra barn!

Den 8 december debuterade Folkets Salong i kulturhuset. Bland deltagare fanns boende i området, politiska företrädare och rektorer från grundskola och förskola i Bergsjön. Kulturinslagen stod Rim’s Restaurang, Lamine Cissokho och Folkets ljus för.

Nedan presenteras en sammanfattad version av de saker som lyftes i samtalen utifrån de olika ämnesfrågorna. En kort videoinspelad version kan också ses här.

Föräldraengagemang

Det finns ett stort behov av att stärka samverkan mellan föräldrar och skola i Bergsjön. För att uppnå detta krävs insatser och resurser som både underlättar för föräldrar med språkliga hinder att engagera sig och gör det möjligt för dem med begränsad tid, på grund av arbete, att delta.

Ett intressant förslag är att låta föräldrar delta under skoldagen, likt konceptet med öppen förskola. Detta kan bidra till ökat engagemang och en närmare relation mellan skola och hem.

Trots att Bergsjöskolan har ett föräldraråd och erbjuder tolk för att underlätta kommunikation, är deltagandet lågt. Möjliga orsaker kan vara tidsbrist eller föräldrars arbetssituation. Samtidigt saknar flera andra skolor i Bergsjön föräldraråd, vilket väcker frågan om bristande initiativ från skolledningen.

Föräldraengagemang är avgörande, då frånvaro av det kan leda till att elever lämnas ensamma i sin skolsituation. Oavsett om hindren är språkliga eller relaterade till tidsbrist krävs långsiktiga åtgärder för att främja samhörighet och engagemang mellan föräldrar och skola, inte bara i Bergsjön utan även i socioekonomiskt starkare områden där karriärfokus kan skapa liknande utmaningar.

Förskolan

Föräldrar uttrycker oro över att barn i förskolan inte lär sig svenska tillräckligt snabbt. Pedagogen och rektorn som deltog i samtalet förklarar att regelbunden närvaro är avgörande för språkutveckling och att fokus ligger på att prata svenska, snarare än att lära sig ABC. Många föräldrar är dock omedvetna om möjligheten att ansöka om längre vistelsetid för språkutveckling, då 15 timmar kan kännas begränsande och för kort för många.

Relationen mellan förskola och föräldrar lyfts som viktig, och insatser som föräldraråd och möten spelar en central roll. Samtidigt sprids desinformation om förskolor, vilket gör att vissa föräldrar tvekar att sätta sina barn i förskolan.

Skillnader i resurser är tydliga mellan områden som Bergsjön och stadens centrum. I ytterområden saknas tillräckligt många utbildade pedagoger, trots att behoven där är störst. Förskolan arbetar kompensatoriskt, men avskaffandet av resursklasser har försämrat stödet för barn med särskilda behov och påverkat undervisningen för alla.

Skärmtid på förskolan oroar föräldrar, men pedagoger förklarar att skärmar endast används begränsat och i pedagogiska syften. Frågan om segregation lyfts också, där skolan kan kompensera för vissa skillnader, men fler resurser och rättvis fördelning behövs för att skapa likvärdighet.

Skolresultat

Segregationen är ett stort hinder för barnens skolresultat och det fria skolvalet bidrar till att vissa skolor får sämre rykte. Föräldrar som aktivt väljer andra skolor känner sig ibland ovälkomna. Även om skolorna i Bergsjön får mer pengar per elev än exempelvis skolor i Torslanda, räcker det inte – fler kompetenta lärare och bättre arbetsmiljö behövs. En tvålärarprincip föreslås för att minska arbetsbördan och förbättra lärandet.

För mycket hemarbete skapar ojämlika förutsättningar, särskilt för elever vars föräldrar har begränsade möjligheter att stötta dem. Inlärningen behöver därför ske mer i skolan. Samtidigt måste skolorna bli bättre på att kommunicera med föräldrar. Föräldraråd saknas på många skolor i Bergsjön, vilket försvårar samarbetet. Aktiva föräldrar bidrar redan idag, exempelvis genom läxhjälp och som skolvärdar, men det behövs fler initiativ.

Förändring krävs också på politisk nivå. Beslutsfattare måste ta ansvar för att minska segregationen och säkerställa rättvisa resurser. Många av de problem som lyfts är inte unika för Bergsjön, utan speglar systemproblem inom hela skolsystemet.

Lärarbehörighet

Rektor, föräldrar och elev diskuterade olika utmaningar och möjligheter på skolan. Klasserna är relativt små med cirka 18-19 elever, och det finns ofta två lärare per 25 elever. Dock är det vanligt att endast en lärare håller i lektionerna, vilket påverkar arbetsmiljön. Personalomsättningen, särskilt inom elevhälsan, är hög, och det påverkar kontinuiteten för eleverna negativt. En elev berättade att hon har haft 6 olika lärare på 3 år, vilket påverkat relationer, förtroende och lärandet negativt.

Det saknas anpassning av undervisningen för elever på olika nivåer. Elever som behöver extra stöd och de som är mer självständiga hamnar i samma lärospår, vilket skapar frustration. Anpassat material och kompetenta lärare med ledarskapsförmåga är avgörande. Representation i lärarkåren lyftes också som en fördel, då eleverna har olika bakgrunder.

Fler vuxna på plats kan bidra till en tryggare skolmiljö och minska konflikter. Dock lyftes erfarenhet av rasism och diskriminering. En förälder upplevde sämre bemötande och mindre tillit från skolpersonal på grund av sin etnicitet, vilket rektorn inte tog på allvar. Mobbning mellan elever är ytterligare en utmaning. Föräldrar vittnade om att skolan inte hanterar mobbning tillräckligt bra och istället lämnar över ansvaret till hemmet.

Medborgarinflytande

Tillgång till lokaler för läxhjälp och föreningsaktiviteter är viktigt, men många har försvunnit. Trots förbättringar i Bergsjön behövs fler initiativ och engagemang från både medborgare och politiker för att skapa positiv utveckling.

Bostadsfrågan och kollektivtrafiken är stora utmaningar, och många upplever en känsla av utanförskap och diskriminering. Initiativ som att engagera sig i Hyresgästföreningen eller påverka genom möten kan göra skillnad.

Skolan kan stärkas genom tävlingar mellan skolor i området och fler mötesplatser för samverkan. Initiativ som ”Skolan mitt i byn” bidrar till delaktighet och självförtroende, men frågan om ett gymnasium i Bergsjön kvarstår.

Evenemang som Tellusfestivalen och idrottsföreningar stärker gemenskapen, och en lokaltidning skulle kunna belysa behov och inspirera till engagemang.